All posts by Ellie

CETA-omröstningar på g!

Den 1 I mitten på februari ska EU parlamentet ha en omröstning om handelsavtalet CETA, för att bestämma om avtalet ska gå vidare för ratificering till alla medlemsländer. Innan dess ska de olika utskotten rösta. Häromveckan röstade sysselsättningsutskottet nej; Nu på torsdag, 12 januari, är det dags för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI), där bl a Jytte Guteland (s) sitter med.

Efter att TTIP, handelsavtalet mellan EU och USA, gick i stöpet härommånaden har vissa krafter försökt vinkla CETA avtalet mellan EU och Kanada, som något bra, i motsats till TTIP då. Men det är oklart hur man kan komma till den slutsatsen – annat än av taktiska anledningar, i ett taffligt försök att få igenom åtminstone ett av de två avtalen. För CETA är nästan precis lika dåligt som TTIP. Det innehåller ICS, tvistlösningsmekanismen som ger företag rätten att stämma stater. Det innehåler regulativt samarbete, som ger företag oproportionerligt med inflytande över kommande lagstiftning. Och det är en enkelriktad väg mot mer avregleringar – det går inte att t ex återta vården eller skolan i offentlig regi när man en gång har avreglerat dessa sektorer.

Även miljöutskottets rapportör Bart Staes rekommenderar utskottet att säga nej. Just miljölagstiftning, konsumentskydd och hälsoskydd kan ta stryk om ett såpass omfattande avtal skulle komma att införas.

Kontakta Jytte Guteland via CETA check, ett aktivistverktyg som uppmanar henne att säga nej till CETA. Gå in på https://stop-ttip.org/cetacheck/ och sök efter Jytte, följ de enkla instruktionerna.

Eller skicka ett brev till Jytte, t ex enligt nedan:

********************

Hej Jytte Guteland,

 

Den 12 januari ska du rösta om CETA, Comprehensive Economic and Trade Agreement, mellan Kanada och EU i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI).

Vi ber dig att avstå från att ge ditt samtycke till CETA, baserat på politiska, miljömässiga och hälsorelaterade skäl.

Handelsavtal har redan sänkt EU: s standard för energi, livsmedelssäkerhet och hälsa. CETA är inget undantag.

  1. Redan innan CETA har beslutats har EU-kommissionen reagerat på krav från Kanada för att försvaga EU: s lagstiftning om hormonstörande ämnen som en del av Reach – och prioriterar därmed handelsintressen över människors hälsa och miljön.
  2. Bränslekvalitetsdirektivet, FQD, försvagades efter intensiv lobbying från Kanada och USA under pågående CETA- och TTIP-förhandlingar. Detta innebär att mycket förorenande och kolintensiv olja härrörande från oljesand nu har full tillgång till EU, trots protester i Europaparlamentet, som stöttade en mycket mer långtgående implementering av bränslekvalitetsdirektivet.
  3. Ett annat exempel på sänkta standarder är lagarna om mat från klonade djur och deras avkomma. I slutet av 2013 ändrade kommissionen sitt förslag till att tillåta försäljning och handling av avkomma av klonade djur som livsmedel. Detta gjordes för att undvika eventuella konflikter med handelspartners från USA och Kanada, och var i klar motsättning till parlamentets ståndpunkt. Detta hände redan innan CETA trädde i kraft och vi förväntar oss fler försök att försvaga EU: s regler för livsmedelssäkerhet med CETA på plats.

CETA kommer att leda till en press nedåt på miljölagstiftning och konsumentskydd

Särskilt oroande är det nyligen presenterade Investment Court System (ICS). Liksom sin nu mycket baktalade föregångare ISDS är ICS en enkelriktad mekanism som gör det möjligt för utländska investerare att kräva ersättning för icke-diskriminerande åtgärder som syftar till att skydda miljön och folkhälsan. Det är väl dokumenterat hur hotet om ett ICS-fall kan leda till en s k regulatory chill, nedkylning av viljan att lagstifta, och till en sänkning av offentliga och miljökrav. CETA skulle låsa i detta orättvisa och onödiga system och skapa enorma finansiella risker för Europeiska unionen och dess medlemsstater, och samtidigt presentera ett allvarligt hinder för demokratiskt beslutsfattande.

Miljöutskottet spelade en ledande roll i utformningen av Europaparlamentets ståndpunkt om handelsavtalet mellan EU och USA, TTIP, i juli 2015. Ni införde de röda linjerna för livsmedelssäkerhet, folkhälsa, genetiskt modifierade organismer och folkhälsostandarderna. Dessa linjer korsas nu av CETA.

Därför ber vi dig att stödja rapportörens resolution och vägra ge ditt samtycke till rådets beslutsutkast om CETA.

*******************

 

Stärk den internationalistiska EU-kritiken!

Vi deltagare från olika rörelser på EU-kritiska strategimötet i
Göteborg 7 januari 2017 uppmanar till motstånd mot EU:s nyliberalism
och militarisering. I Sverige och Europa behövs en internationalistisk
EU-kritik. Drömmen om en allt fastare sammanslutning mot ett federalt
EU har gått i kras. Istället behövs ett flexibelt samarbete i Europa
och dess omvärld för solidaritet, fred, social rättvisa och miljö.

Vi har diskuterat en sådan internationalistisk EU-kritik på flera
områden. Det har gällt gemensam välfärd och sociala rättigheter, den
allt tätare sammanvävningen av EU och Nato, polarisering väst-öst och
en politik för fred, handels- och investeringsavtal som TTIP och CETA,
rasism och flyktingkris och en EU-kritik som är progressiv, euro och
skuldkris, samt EU projektet som helhet, federalism, tillbaka till
nationalstaten eller något tredje alternativ.

Vår ambition är att mötet kan bli startpunkt för en bättre samordning
av den nödvändiga progressiva EU-kritiken i Sverige. Vi inbjuder till
fortlöpande samordning för att sprida information och ordna
aktiviteter i Sverige och internationellt.

Max Andersson, Europaparlamentariker
Tord Björk, Aktivister för fred
Ellie Cijvat, Jordens Vänner
Ansa Eneroth, Folkrörelsen nej till EU
Birgitta Hedström, Jordens Vänner
Per Hernmar, Folkrörelsen nej till EU
Joel Holmdahl, Nordbruk
Lars Igeland, Jordens Vänner
Gustav Landström, Clarté
PO Larsson, Jordens Vänner
Hans Sternlycke, Miljömagasinet

Klimatdemokrati på landsbygden

I USA håller organisation IATP på med ett projekt där människor träffas för så kallade klimatdialoger. Projektet riktar in sig på landsbygden; Det är där vår mat produceras och det är där det finns möjligheter för energiförsörjning. Precis som i Sverige tas landsbygdsbefolkningen inte riktigt på allvar i USA.

Projektet är intressant eftersom det utgår från de lokala förutsättningar och inkluderar alla – inte bara de som t ex redan är aktiva i en miljögrupp eller omställningsgrupp. Hur vill ortsborna hantera oväntade väderhändelser? Energiförsörjningen, vattnet, jordbruket – hur sårbara är de för klimatförändringarna och hur kan vi planera dem bättre? Även försäkring och hälsan ingår i diskussionerna. Vilka policys behöver komma på plats för att nå dit?

Conventional political thinking is that “climate” is too politically charged to discuss in rural America. The reality is that rural citizens are dealing with the challenges of extreme weather directly and are interested in being part of community and political solutions. Rural opposition to effective climate policy is not inevitable, and can be overcome by genuinely engaging rural residents in climate solutions. Most importantly, all communities, rural and urban, will benefit from supporting rural people and farmers in the transition to clean energy. But in the process we must capitalize on the opportunity to bridge a growing divide between urban and rural, in a manner that deliberately rebuilds democracy.

Klimatfrågan och kanske framför allt rättvis omställning blir i detta sammanhang ett verktyg för att skapa ett demokratiskt samtal och gemensamt ansvarstagande, samt ett stärkande av landsbygden. De förslag som kommer fram ska nämligen föras vidare till lokala och regionala beslutsfattare. Dessutom bidrar samtalen till konkreta lösningar på klimatproblemen. Snacka om flera flugor i en smäll!

>> Läs mer: I Göteborg har projektet Staden vi vill ha hållit på ett antal år. Det påminner en del om klimatdialogerna vad gäller metod, även om klimatförändringarna inte var utgångspunkten där.

Via Campesina kräver jordreform på böndernas internationella kampdag 17 april

Varje år sedan 1996 firas böndernas internationella kampdag, motsvarigheten till arbetarnas 1 maj. Den instiftades av den internationella bondeorganisationen Via Campesina till åminnelse av de 19 bönder, kvinnor och män, som mördades av regeringens säkerhetstrupper i Eldorado do Carajas i delstaten Pará i Braslien 17 april 1996.

17april2016weblow

Mördandet av aktiva bönder har fortsatt. I år har 14 mördats i Honduras, sex i Columbia och två jordlösa bönder i Brasilien bara i Latinamerika. Offensiven mot böndernas jord och rättigheter har fortsatt oupphörligt, både i Syd och i Nord. I Europa trängs familjejordbrukare och småbrukare undan av staten och storföretag. De största tre procenten av gårdarna kontrollerar nu hälften av den totala brukbara arealen uppger Europeiska Via Campesina.

Motståndet är dock omfattande på en del platser. I Notre Dames des Landes i Frankrike har lokalbefolkningen under 40 år stått emot en flygplatsbygge på 1200 hektar åkermark trots våldsamt förtryck och rättslig förföljelse. I Spanien har bondeledaren Andrés Bódalo blivit dömd till tre och ett halvt års fängelse för att delta i en demonstration mot agroindustrin. I Rumänien roffar storföretag åt sig land och driver bönder från miljontals hektar åkermark. I Ukraina pressar IMF på för att ändra skatter som gör det svårare för små- och medelstora bönder vilket lett till massiva protester med vägblockader runtom i landet, tills vidare med framgång.

Brist på tillgång till jord är enligt FN en huvudorsak till hunger och undernäring. Att alltfler bönder drivs bort från sin jordbruksmark samtidigt som de producerar 70 procent av vår föda i världen innebär ett hot mot vår överlevnad. Att bönder fråntas mark har katastrofala sociala, ekologiska och ekonomiska följder. Böndernas kampdag är av betydelse för hela samhället. Jordfrågan är central för matsuveränitet som gör det möjligt och ger rätt till varje land att föda sin befolkning, inom planetens gränser, på böndernas villkor.

Mot den bakgrunden framför i år Europeiska Via Campesina på internationella kampdagen vikten av EU-direktivet om markinnehav baserat på de frivilliga riktlinjer som godkänts av kommittén för tryggad globala livsmedelsförsörjning. Vad Via Campesina eftersträvar uttrycker man med orden: Vi kräver en jordreform.

Man kan finna mer information om 17 april på Via Campesinas hemsida:  http://viacampesina.org/en/index.php/actions-and-events-mainmenu-26/17-april–day-of-peasants-struggle-mainmenu-33

Tord Björk

Aktiv i Jordens Vänners Bonde och urfolksutskott

Uselt avtalsförslag och ny tågdöd

DSC_0916[1]DSC_0895[1]Förhandlingarna går riktigt dåligt för oss som vill se kraftigt minskade utsläpp. Nu har de tagit bort årtal och procentsatser, och kontrollstationen ligger åtta år framåt! Pressen på länderna att börja minska utsläppen nu är minimal. Nya förhandlingar lördag men inga hopp om stora förbättringar. Jordens Vänners inriktning att inte hoppas på COP utan främst använda mötet för att stärka arbetet på gräsrotsnivå ser ut att vara en riktig bedömning.

Ytterligare en dyster nyhet i Paris. På vårt möte med Tågnätverket Back On Track framkom att tyska järnvägarna DB diskuterar att lägga ner alla återstående nattåg nästa år! Många sovtåg lades ner 2014 vilket gjort resandet mycket svårare. Nu vill de fortsätta tågslakten. Men det skall i så fall ske i december 2016 så vi har ett år på oss att skapa opinion denna gång. Tågälskare från många länder var på mötet och enades om att bygga en riktigt stor kampanj under året som kommer.

Vi i svenska gruppen är riktigt aktiva och deltog i flera möten och manifestationer på fredagen, bl a den stora fest People Planet Action som Friends of the Earth genomförde med ca 2000 aktiva från vela världen. Seminarier, tal mat och dans och möten mellan gamla och nya vänner. Fantastiskt.

Matsuveränitet och spekulationsekonomi i Paris

Nu är vi på plats i Paris. Under onsdagen var det temadag om jordbruk och klimat med franska bönder och småbrukare från hela världen bl. a svenska Nordbruk och globala Via Campesina. De protesterar mot dagens oljedrivna industrijordbruk och vill värna närodlade alternativ utan konstgödsel, gifter och långväga mattransporter. Via Campesina liksom Friends of The Earth International arbetar för lokal och regional matsuveränitet och mot livsmedel som en vara i spekulationsekonomin.

I förhandlingarna kommer nya märkliga utspel, ibland är även dessa drivna av marknadstänk. EU och Brasilien gjorde på onsdagen ett gemensamt utspel för att ge internationell utsläppshandel bättre rykte i förhandlingen . Det europeiska systemet med utsläppshandel har funnits i 18 år men varit ett fiasko som inte minskat utsläppen. Utsläppshandel globalt(Clean development mechanism) är också mycket ifrågasatt, då det ger rika länder möjlighet att köpa sig fria medan det är svårt att kontrollera om utsläpp verkligen minskas i andra änden. Jordens Vänner anser att klimatet och vår framtid inte skall vara en handelsvara. Jämfört med mer utsläppshandel skulle en internationell minimiskatt på koldioxid vara betydligt bättre.

Avtalstexten har nu kortats betydligt men ännu är de viktigaste frågorna olösta, som om avtalet skall vara bindande? minskas utsläppen så att vi når temeperaturmålen? Hur ska nya resurser komma fram till stöd för fattiga länder?

I Paris möts många aktiva som arbetar i sina hemländer mot nyexploatering av fossila bränslen. Vi samtalar om hur ska vi få stopp på nya kolgruvor och nya oljefält? Klimatet klarar inte mer investeringar i fossil energi. Rörelsernas budskap är tydligt. Keep fossil fuels in the Ground!

Nu laddar vi för möte om de internationella nattågen och föreläsningen med Naomi Klein under torsdagen.

CETA: Doldis bland handelsavtalen

CETA (avtalet med Kanada) fortskrider
Just nu håller EU på att slutföra sista kollen och översättningen av CETA, Comprehensive Economic and Trade Agreement, som är ett handelsavtal mellan EU och Kanada som till stor del står modell för TTIP. CETA är redan färdigförhandlat och ska ratificeras, troligtvis i början på nästa år. Avtalet innehåller ISDS, och innehåller även skrivelser som är enkelriktade mot ökad avreglering av många sektorer i samhället inklusive välfärden. Många är oroliga för att avtalet kommer leda till att företag från nordamerika kommer stämma EU länderna, inte bara kanadensiska företag utan även amerikanska företag eftersom ungefär 80% av dessa har ett dotterbolag i Kanada, något som kan utnyttjas i ISDS.

EU kommissionären Cecilia Malmström vägrar än så länge att låta EU:s medlemsländer ratificera avtalet, trots att CETA sannolikt har en stor inverkan på framtida möjligheter att demokratiskt styra viktiga samhällssektorer som välfärden, miljöskydd, med mera. Tanken är att avtalet ratificeras av EU parlamentet på förslag av kommissionen. Dock uppfyller CETA avtalet inte de begränsningar som parlamentet satt upp för TTIP i juli, t ex vad gäller ISDS, så om parlamentet håller fast vid de ramar som satts upp så bör CETA röstas ner.

Här kan du läsa mer om CETA
EU:s presentation av CETA:
http://ec.europa.eu/trade/policy/in-focus/ceta/
Council of Canadians har en annan syn: http://canadians.org/ceta
http://canadians.org/transatlantic-trade-deals
http://canadians.org/sites/default/files/publications/report-ceta-ttip-isds-1015.pdf
Corporate Europe Observatory gjorde en analys 2014, när avtalet hade slutförnadlats:
http://corporateeurope.org/international-trade/2014/11/ceta-trading-away-democracy
Canadian Centre for Policy Alternatives gjorde en analys 2014 också, där framför allt effekterna för välfärden och offentlig upphandling analyserades:
https://www.policyalternatives.ca/publications/reports/making-sense-ceta
Friends of the Earth Europe har sammanfattat läget:
https://www.foeeurope.org/EU-Canada-trade-deal-one-year-on-stakes-higher-than-ever-250915
Seattle to Brussels nätverket driver en kampanj mot CETA och har tips på vad man kan göra:
http://www.s2bnetwork.org/ceta-action/

I Sverige har Stoppa TTIP nätverkets lokalgrupp i Malmö börjat organisera mot CETA.

Öppet brev till de svenska EU parlamentarikerna: Nuvarande inriktning för handelsavtalet TTIP är fel

Imorgon onsdag är det omröstning i EU parlamentet om TTIP, handelsavtalet som håller på att förhandlas mellan EU och USA. Det som ska behandlas är en resolution som påverkar kommissionens handlingsutrymme i de fortsatta förhandlingarna. Resolutionen räcker tyvärr inte på långa vägar för att skydda EU:s befolkning mot handelsavtalets konsekvenser på miljön och demokratin. Vi skriver därför ett öppet brev till våra EU parlamentariker med uppmaningen att rösta nej till resolutionen, skriver företrädare för Jordens Vänner och Latinamerikagrupperna.

Flera aspekter i handelsavtalet TTIP som oroar oss diskuteras i förhandlingarna. Utöver tvistlösningsmekanismen ISDS, som ger företag rätten att stämma regeringar, förhandlas det även om regulativt samarbete, en process som skulle ge företag och lobbyister möjlighet att ge sina synpunkter på nya lagförslag på nationell nivå och eventuellt även lägre nivå. Det uttalade målet med denna process är att bedöma om ett lagförslag är ett handelshinder – och därmed ställs handelsintressen över alla andra intressen. Processen skulle öka byråkratin kring lagstiftning, och sannolikt kraftigt minska initiativ för starkare miljö- eller hälsoskydd.

Resolutionen i sin helhet, som las fram i juni, tar inte tillräcklig hänsyn till bekymrena som har lyfts av befolkning, miljörörelser, konsumentorganisationer och fackförbund. Därför rekommenderar vi ett nej till resolutionen som helhet.

Vi uppmanar våra EU parlamentariker dessutom att rösta emot ‘kompromissförslaget’ som socialdemokraten Bernt Lange la fram häromdagen. Förslaget innebär att den kontroversiella tvistlösningsmekanismen ISDS fortfarande finns med, med kosmetiska ändringar på ytan men samma väsentliga innehåll nämligen att företag får rätten att stämma regeringar.

Ett av de mer än hundra ändringsförslagen, förslag 27, innehåller en skrivning om att exkludera ISDS från TTIP. Även om handelsavtalet utan ISDS fortfarande är ett steg bakåt för framtida progressiv lagstiftning på miljö- eller arbetsrättsområdet vore det bra att i nuläget ta bort denna kontroversiella tvistlösningsmekanism från förhandlingarna. En sådan markering vore önskvärt.

Det finns inga hållbara argument varför ISDS ska behöva finnas med i ett handelsavtal mellan två väletablerade demokratiska stater. Både i EU och USA har verksamma företag redan nu alla möjligheter att söka kompensation vid expropriering. Och eftersom det kostar flera miljoner euro att ens driva ett ISDS fall är det inte något som skulle gynna småföretag; ISDS skapar en gräddfil för storföretag att motsätta sig demokratiskt fattade beslut.

Vi uppmanar parlamentarikerna att ta tillfället i akt: Ge en tydlig signal till EU kommissionen och handelskommissionären Cecilia Malmström att den nuvarande inriktningen på förhandlingarna är fel väg att gå. Vi behöver en utveckling som gynnar befolkningen i både EU och USA istället för storföretagen.

Ellie Cijvat, ordförande i Jordens Vänner
Sebastian Dawson, vice-ordförande i Latinamerikagrupperna

Klimatriksdag 2014 – rörelsen sätter ner foten

Nu i helgen hölls Klimatriksdag 2014, ett försök att få upp klimatfrågan på dagordningen inför valet. Över 600 personer var med och valde ut 7 av 230 motioner och presentera dessa till representanter för riksdagspartierna. De som var där i alla fall. En tyst minut hölls för de som inte var det – Moderaterna och Sverigedemokraterna.

Av de sju motioner som valdes ut var Jordens Vänner involverad i tre. Utöver att vi var medförfattare till “Gör offentlig konsumtion och upphandling klimatsmart” och “Förändra reglerna för AP fonderna” är vi även med och driver kampanjen Halvera Utsläppen Nu, som låg till grund för motionen “Halvera Sveriges klimatpåverkan under nästa mandatperiod” som även den fick många röster.

Klimatriksdagen har redan gjort visst avtryck i den politiska debatten; Jens Holm (v) och Sara Karlsson (s) tog upp några motioner i klimatdebatten i riksdagen dagen efter.

Men innan de slutgiltiga motionerna röstades fram valdes 35 motioner ut från de 230 från början. Dessa 35 ger en bra bild av diskussionerna på riksdagen. Här kommer de:
Läs mer

Globala miljökonflikter kartlagda

Nätverket EJOLT – Environmental Justice Organisations, Liabilities and Trade består av ett antal av våra systerorganisationer, andra miljörättviseorganisationer och forskare. De har nu publicerat en interaktiv karta med mer än 900 miljökonflikter över hela världen. I kartan kan man söka efter typ av konflikt, som t ex gruvdrift, markkonflikter, infrastruktur med mera.

ejatlas

Tyvärr finns Sverige med där. Så det är bara att kavla upp armarna och stödja motståndet mot t ex gruvdrift i Gallók, Ojnareskogen, Förbifart Stockholm.